Godnäs..

Man kan fundera över hur gammal vår by är och hur längesedan det var som någon kom hit och ville bosätta sig..
I Ragnars bok kan man läsa under kapitelt "bebyggelse och utveckling fram till 1800-talets början" att en forskare hittat att en man med namn Erland Algutsson i slutet på 1500-talet begärt att få tillstånd till ett nybygge här i vår by. Vår by som idag heter Gonäs, men som på den tiden hette "Godnäs".
Visst var det fint?? Hade varit roligt om det namnet hade fått leva kvar..
Nåja..Innan han fick rättens svar började han hugga ned skog och röja den mark för vad han avsett till sitt bygge. Men det skulle visa sig bli lite bekymmer. Två karlar från Sunnansjö ansåg sig ha äganderätt varför det slutade med att Erland fick lämna den plats han tänkt sig från början.
Men 1611 bebodde han en stor gård som jag tolkar som den nuvarande jättefina Ågården.
Erland sas bli 100 år och är en "urgubbe" för Gonäs.. och hans gård gick i arv genom släkten ända fram till 1920-talet.

Slutet på 1500-talet…

Bilden är tagen ur boken I bergmäns rike, och visar hur finnarna fick gå i den steniga marken under en dag för att på så sätt mäta ut det som skulle bli deras plats att bygga på..

I den boken kan man läsa om hur dessa över tiotusen finnar som flydde i skräck till vårt bergsland i slutet på 1500-talet. Det som tvingade dem att lämna allt för att behålla sina liv var det s.k Klubbkriget mellan ståthållaren Claes Fleming och Konung Sigismund och hertig Karl.

Striderna var fruktansvärt blodiga och ståthållarens tyranniska regim drev finnarna på flykt. Flyktingarna samlades sedan ihop av Karl XI, som sedan spred flyktingarna milsvida över Bergslagens ödemarker.

När nybyggarna skulle få egna landområden att förfoga över kan man i gamla protokoll utläsa att storleken på landområdet avgjordes av hur långt nybyggaren kunde gå runt på en dag… Jag kan liksom författaren till boken se framför mig hur nybyggarna springer runt i skogarna för att få så stor och god mark som möjligt...otroliga tanke och otroliga syn...

När området sedan blev lagfäst var nybyggarna skattebefriade under sex år och levde på det som skog och mark erbjöd… De kom till vårt land med i stort sett tomma händer. En yxa kunde vara deras enda verktyg, ett verktyg som hjälpte nybyggarna att skaffa sig bostad.

Tänk er att för hand hugga ned grova träd, kanthugga och bila dessa så att timring blir möjlig. Deras bostäder knuttimrades alltså, och inte en enda spik användes i arbetet. Bostäderna kallas pörten.. Idag finns inga sådana finnpörten bevarade, däremot finns något vi kallar "svenskstuga".

Finnarna tog efter det svenska sättet att bygga bostäder och moderniserade därför sina pörten. De gav nu sina hem både fönster och skorsten. En sådan svenskstuga finns i Skattlösberg, inte långt från min hemby Ulriksberg. Ni har kanske besökt Dan Andersson stugan? Jag har gjort det och kommer definitivt att göra det igen. Till sommaren…är det någon som vill följa med?

I boken kan man också läsa hur familjerna som kvällsarbete i skenet av pertstickor skapade sina egna bruksföremål med kärleksfulla händer. Tallrikar, tråg och skedar snidades i enkla modeller och kontar och korgar tillverkades i björknäver.

Ja kära nån..Vilket hårt arbete människorna klarade av förr… Vilka urstarka kroppar och vilken vilja… Varför är det sådan skillnad nu på oss människor? Vi borde ju vara mycket mycket starkare NU än DÅ! Vi har det ju så himla bra!

Jag kan inte låta bli att reflektera över de här frågorna varenda gång jag studerar historien.

Hade planerat att göra utdrag från Ragnars bok nu allra först, men jag valde att börja med det här… Nästa gång kommer det bli några rader om Gonäs…vår by.

Tusen tack för Ditt intresse!! På återseende....

I bergsmäns rike..

Jag hittade en jättefin bok på biblioteket i lördags! Den heter I bergmäns rike och är skriven av Bert Olls som är allmänt känd som sakkunnig och livfull natur- och människoskildrare. Boken är skriven 1968 och bilderna är underbara teckningar ritade av antingen honom eller formgivaren till boken Jan Lagerstedt. Texten ni läser är utdrag ur boken..

Ragnar, författaren som väckte mitt intresse att veta mer..

I maj 1969 slutförde en man vid namn Ragnar Eriksson ett fantastiskt arbete med att försöka skildra de äldre förhållandena från vår by. Och hans gedigna eftersökningar i allt från Stockholms kammararkiv, till kyrkoböckerna här i Grangärde och Ludvikaförsamlingar ledde slutligen fram till 135 sidor spännande historieläsning . Därtill finns både fotografier och kartor av byn och bebyggelse från långt tillbaka i tiden.

Enligt hans förord i boken " Historik över Gonäs By i Wästerbergslagen, dess uppkomst och utveckling fram till 1900-talets början" , berättar han att 1800-talet är det århundrade som varit lättast att undersöka. Han berättar vidare att anledningen till detta är att dokumentation från tidigare århundraden helt enkelt varit svårare att hitta.

Och en egen reflektion över orsaken till det, är att det kanske inte var så vanligt att man kunde läsa och skriva på den tiden. ..Jag kan naturligtvis ha helt fel. Men det är vad jag tror! Hmm..Undrar hur det var att leva förr egentligen.?? Undrar om jag hade kunnat läsa och skriva om jag levt då? Om det svaret vore nej. Vore det verkligen en mycket hemsk tanke!!

Innehållet i Ragnars bok består av åtta kapitel, uppdelat på olika tider. Han har bland annat gjort utdrag ur död- och begravningsböckerna samt tagit axplock ur domböcker och protokoll. Dessa utdrag och axplock är både händelserik och mycket intressant läsning.

Nästa gång jag skriver här kommer det att handla om kapitlet "bebyggelse och utveckling fram till 1800-talet". Och För att Ni ska få en liten aning om hur långt tillbaka i tiden den här historien börjar, så kan jag säga 1600-tal…

Så tack för att Du tittat in! Välkommen åter..